|
Från Alla ska bada.
Frans-Oskar Bryssel, greve: Knut Agnred
Eberhardt Vachs, pianostämmare: Knut Agnred
Jonny Niklasson, hantverkare: Per Fritzell
Kjell Hagman, hantverkare: Claes Eriksson
Tomas Fogelstam, finanskonsult: Anders Eriksson
Jesper Lyse, börsmäklare: Jan Rippe
Hillevi Cronholm, advokat: Kerstin Granlund
Pontus Brandt, musikdirektör: Thomas Hedengrahn
Frans-Oskar:
Vad bra det hörs! Vänta! Jag flyttar mig lite. Nu hörs det ännu
bättre! Var står du nå'nstans? Nähä? Och så
hörs det så bra? Det är fantastiskt. Nej men, nu lägger
jag mig under fåtöljen!! Och ändå hörs det så
bra. Vad sa du? I källar'n? Nähä? Och så hörs det
så här bra! Otroligt! Ville du något särskilt? Ingenting?
Ja, det är fantastiskt att det hörs så bra. Ja, hej.
[Ny ringsignal]
Ja, det är Bryssel. Hej är det du igen? Gör du det nu? Och ändå hörs det så bra? Jag sitter vid pianot. Vid pianot. Pianot! PIANOT! Ja. JAG SITTER VID PIANOT! Ja. Nu hörde jag inte riktigt? Skulle du bara ringa och höra om det hörs? Ja det gör det! Hej!
Jonny:
Du har beställt fel badkar, detta passade inte, vi tar tillbaka det och
hämtar ett annat som passar, vi har mätt och nu ska det bli rätt.
Frans-Oskar:
Ni har ju redan varit här och mätt en gång förut.
Jonny:
Ja, vi var här och mätte, det är riktigt, det är riktigt,
och då stämde alltingen, men det var ju innan du hade bestämt
vilket badkar du skulle ha.
Frans-Oskar:
Ja, det var det.
Jonny:
Ja, då stämde det, det är riktigt, det är riktigt...
Frans-Oskar:
Hurdå "stämde" menar du?
Jonny:
Jo, det stämde när vi mätte, alltså. Först mätte
han och så mätte jag och så kollade vi och det stämde,
fattar du?
Frans-Oskar:
Nej.
[Ringsignal]
Kjell:
Det är ju min!! Ja, det är Kjell! Hej, du. Är du det? Det
hörs skitbra! Jag hör dig skitbra! Du hör mig bra också?
Det är ju inte klokt! Ja, hej! Det var frugan, hon stod i kön på
Ica, det hördes skitbra! Dom är för jävliga, dom här!
Jag har köpt en till frugan, det är skitbra, då kan hon få
tag i mig när hon vill, det är bra...
Jonny:
Ja, hursomhelst så måste du ha gjort nå't fel när du
beställde dethäringa badkaret, för nu stämmer ingentingen.
Frans-Oskar:
Jag har inte gjort nå't fel.
Jonny:
Nå'n måste ha gjort fel iallafall, och det är inte vi. Vi har
bara levererat det badkaret som du har beställt.
Frans-Oskar:
Ni var här och mätte först, och se'n frågade jag er om
allt stämde innan ni fick min order.
Jonny:
Det var där du gjorde felet. Du skulle ha beställt badkaret först,
se'n skulle vi ha kommit hit och mättit.
Frans-Oskar:
Så det är mitt fel det här, alltså?
Jonny:
Nej, det säger jag inte. Jag säger bara att du har beställt ett
badkar som inte passar i ditt, vadheterdet, badrum.
Frans-Oskar:
Hur skulle jag gjort, då?
Jonny:
Inte vet jag, jag vet bara att det är du som har gjort beställningen
och att det är ditt, vadheterdet, badrum.
Frans-Oskar:
Jag skulle alltså ha mätt allting själv, och se'n skulle jag
ha åkt till en annan sanitetsaffär och köpt ett annat badkar
och satt in det själv, är det så du menar?
Jonny:
Det är en variant. Men det är ju alltid bäst att anlita en fackman.
[Ringsignal]
Kjell:
Det är min igen!! Ja, det är Kjell! Ja, hej. Gör du det,
nu? Ja, det hörs skitbra! Svänger du nu? Åh, fy faan! Hej! Det
var frugan igen, hon satt i bilen nu, det hördes skitbra. Dom är för
jävliga, dom här.
Jonny:
Ja, hur ska du ha det, ska vi byta badkaret eller hur ska du ha det?
Frans-Oskar:
Ni skulle ha varit klara med det här för två timmar se'n!
Jonny:
Vi kan ju inte hjälpa att du beställer fel badkar.
Frans-Oskar:
Jag får faktiskt gäster närsomhelst. Det här är en
väldigt viktig dag för mig nämligen, säkert den viktigaste
i hela mitt liv. Och här står jag och snackar sanitetsvaror!
Jonny:
Ja, vi kan prata om nå't annat om du vill.
Frans-Oskar:
Ja, det låter ju väldigt intressant, men nu håller vi oss till
ämnet! Nu fixar ni det här!
Jonny:
OK. Vi är tillbaka när som, vadheterdet, helst.
Tomas:
Ursäkta oss, men dörr'n stod öppen.
Frans-Oskar:
Ja, jag har hantverkare.
Tomas:
Åh, på så sätt. Tomas Fogelstam, finanskonsult på
banken, och det här är Jesper Lyse, börsmäklare bland annat.
Frans-Oskar Bryssel. Ja, det är kanske tokigt av oss att tränga oss
på såhär, men eftersom banken har haft hand om grevens finanser
under alla år, så kunde vi inte undgå att uppmärksamma
vad det är för dag idag, och då vill vi gärna vara först
på plan, så att säga.
Frans-Oskar:
Jag vet inte om jag... Hurdå?
Tomas:
Är det inte idag det ska avgöras?
Frans-Oskar:
Jo.
Tomas:
Ja, vi utgår ifrån att greven klarar testet...
Frans-Oskar:
Jag vet vad jag ska göra med pengarna.
Tomas:
Ja, det kanske finns bättre alternativ?
Frans-Oskar:
Nej...
[Ringsignal]
Jesper:
Det är till mig! Jesper Lyse! Ja, hej. Det hörs alldeles utmärkt!
Klart och tydligt. Är du på banken? I valvet? åh, det var imponerande!
Ja, jag hör dig klart och tydligt. Ja, det är anmärkningsvärt
bra, hördudu. Hör du mig lika bra? [Jesper sjunger en stump]
Hörde du vad det var? Nej, det var inte dammsugaren. Det var bara jag som
sjöng "Sugar in the Morning". Du, ursäkta mig, men kan du ringa lite
senare för jag står lite taskigt till, vi slår en signal se'n.
Okidoki! Vi säger så, hej! Ursäkta mig, det var Anders Ludensköld
på banken, han stod nere i valvet och skulle bara prova om det hördes.
Det är en utomordentlig uppfinning, det här.
Tomas:
Ja, utan tvekan. Då så Greven, då ska vi se här. Ta en
titt på det här bolaget. Ett utmärkt objekt för en så
kallad skalbolagsaffär.
Frans-Oskar:
Vad ska jag göra med det?
Tomas:
Köp det!
Frans-Oskar:
Varför det? Vad är det för företag, vad sysslar de med?
Frukt?
Tomas:
Frakt! Det spelar ingen roll vad de sysslar med, det här handlar om skatteplanering!
En affär som alla tjänar på, utom staten.
Frans-Oskar:
Är det lagligt?
Tomas:
Visst, jodå, självklart. Alltså, än så länge
är det ganska lagligt, men man vet inte, förmodligen kommer det att
bli mera olagligt i framtiden, så det gäller att passa på.
Äh, var inte en så rättskaffens hedersknyffel nu, vi lever i
en marknadsekonomi. Då kan man säga att det är vår uppgift
att utmana gränserna hela tiden.
Frans-Oskar:
bara för att man kan säga det behöver det inte vara sant.
Hillevi:
Ho-ho, är det nå'n hemma?
Frans-Oskar:
Javisst, välkommen in.
Hillevi:
Det var öppet...
Frans-Oskar:
Jaja, jag vet.
Hillevi:
Jag tog med mig musikdirektör Brandt som musikalisk expert.
Frans-Oskar:
Hej. Och det här är...
Tomas:
Tomas Fogelstam från banken, och det här är min kollega Jesper
Lyse.
Hillevi:
Hillevi Cronholm, advokat, och det här är musikdirektör Brandt.
Jonny:
Ja, då var vi här igen greven, det var som jag sa hela tiden vi behöver
inte byta badkaret, vi bara ställer det på andra hållet.
Hillevi:
Ja, det är väl lika bra att gå rakt på sak med en gång.
Sedan min far pensionerades har alltså jag tagit över bevakningen
av makarna Bryssels testamente. Vi vet väl alla vad testamentet innebär,
men låt mig bara påminna om den finstilta klausul som säger
att Frans-Oskar bara har ett enda försök på sig att visa om
han kan spela piano eller inte. Misslyckas han idag blir han återbetalningsskyldig
till alla pengar han hittills spenderat, och slottet tillfaller banken. Ja,
nu eller aldrig, således.
[Ringsignal]
Pontus:
Det är min, faktiskt. Hallå, det är Pontus. Hej. Nej, det hörs
ingenting. Nu hördes det...Ingenting heller. Nej, det hörs inget överhuvudtaget.
Ja. Hmm. Hej. Det var min son. Han hade köpt en ny modell. En blå.
Han ville höra om det hördes lika bra som den svarta. Men det gjorde
den inte.
Jesper:
Måla om skiten, då!
Hillevi:
Ja, Frans-Oskar, då väntar vi.
Tomas:
Får man vara lite nyfiken och fråga vart pengarna ska gå?
Frans-Oskar:
Jag tänkte satsa dem på mig själv. På mitt eget musikaliska
drömprojekt.
Tomas:
Ojojoj, det låter farligt.
Frans-Oskar:
Vi får väl se...