|
Från Alla ska bada.
Frans-Oskar Bryssel, greve: Anders Eriksson
Evy Bryssel, grevinna: Kerstin Granlund
Eberhardt Vachs, pianostämmare: Knut Agnred
Agne Söder, radikal barnboksförfattare: Thomas Hedengrahn
Jens Collin, radikal: Claes Eriksson
Roine Larsson, radikal: Per Fritzell
Totte Holmberg, ABBA-fantast: Jan Rippe
Frans-Oskar:
Välkommen in! Vad roligt att få hjälpa en medmänniska!
Jag har alltid drömt om att få bli solidarisk.
Agne:
Bor du här?
Frans-Oskar:
Ja, det här är mitt barndomshem. Men när jag gifte om mig med
Evy så gjorde vi om det här slottet till ett allaktivitetshus,
så nu driver vi ett kollektiv här där mjuka människor
ska kunna finna en fristad.
Agne:
Vad gör han därborta, är han en av de där mjuka människorna?
Frans-Oskar:
Nej, det där är pianostämmaren, han tillhör inte kollektivet.
Ursäkta mig, får man fråga hur arbetet fortskrider?
Pianostämmaren:
Sluta stör mig! Jag säger till när jag är klar.
Frans-Oskar:
Jag undrade bara hur det går...
Pianostämmaren:
En färgad pianostämmare i Sydafrika fick nyligen femton års
fängelse för att han slog ner en vit pianotangent! Gör något
åt det istället!
Frans-Oskar:
En underlig man. Helt döv, men stämma pianon, det kan han! Är
du författare?
Advokaten:
Ja, jag skriver riktiga barnböcker.
Frans-Oskar:
Hur då riktiga?
Agne:
Ja, riktiga alltså, utan lögner. Sanna, realistiska, verklighetsbaserade
barnböcker som rycker upp den gamla falska Elsa Beskowidyllen med rötter
och allt.
Frans-Oskar:
Hurdå, menar du?
Agne:
I min senaste bok till exempel, där skriver jag sanningen om sömmerskorna
och Tekoindustrin. Den heter tant Brun, tant Grön och herr Gulin.
Frans-Oskar:
Tål barnen sån't?
Agne:
Du vill inte spela på ett falskt piano, därför har du
en pianostämmare. Barn vill inte leva i en falsk värld och därför
finns jag.
Frans-Oskar:
Jaha, så du är som pianostämmaren alltså? Oj oj oj.
Pianostämmaren:
Jag är klar. Nu klingar harpan klart, ren som rompen på en nykär
hamster. I did it, Steinway!!!
Frans-Oskar:
Det trodde jag aldrig.
Evy:
Hur gick det, Frans-Oskar? Kom du ihåg vad du skulle köpa?
Frans-Oskar:
Ja, musli och rötter, groddar och nötter, gurka och ris, kruska
och gräs.
Evy:
Ja, vad bra.
Frans-Oskar:
Men de hade inte det.
Evy:
Jaså, vad köpte du i stället, då?
Frans-Oskar:
Falukorv.
Evy:
Vi är ju vegetarianer, allihop, har du glömt det?
Frans-Oskar:
Lugn, det här är vegetarisk falukorv. Gjord på hästkött.
Från dalahäst.
Evy:
Jaha, och vem är det du har med dig?
Frans-Oskar:
Jag träffade en broder kulturarbetare i affären, han hade ingenstans
att bo, så jag tog med honom hit. jag tyckte det var en så fin
övning i solidaritet.
Evy:
Hej. Evy Bryssel, batikkonstnär.
Agne:
Agne Söder, författare.
Frans-Oskar:
Han skriver barnböcker. Riktiga barnböcker om riktiga saker. Inget
sån't där Elsa Beskowskit.
Evy:
Det förstår jag. Elsa Beskowskiten har ju redan Elsa Beskow skrivit.
[Roine och Jens kommer in]
Vad ska ni göra med flaggan?
Jens:
Vi har fått en idé.
Roine:
Ja, till en protestaktion.
Jens:
Vi tänkte åka in till sta'n...
Roine:
Och så tänkte vi rulla ut flaggan framför kommunalhuset...
Jens:
Och så tänkte vi... Så tänkte vi helt enkelt att...
Roine:
Vi tänkte urinera på den.
Evy:
Varför det?
Jens:
Som en protest.
Evy:
Mot vad då?
Roine:
Vaddå "mot vad då"?
Evy:
Vad tänker ni protestera mot?
Jens:
Mot hur det är!
Roine:
Ja, vi tar ställning, helt enkelt.
Jens:
Mot hur det har bli'tt.
Roine:
Och hur det är. Ja, det är en fruktansvärt stark handling.
Jens:
Vi kanske kommer med i Rapport.
Evy:
Vad tycker du, Frans-Oskar?
Frans-Oskar:
Jag tycker det är bäst att de lämnar sina urinprov på
vårdcentralen.
Totte:
Är det nå'n som har sett mina ABBA-plattor?
Jens:
De har jag gjort strössel av. Jag tålde inte att se dem.
Totte:
Är du inte klok?! Min nya brud kommer hit idag och då tänkte
jag spela dem!
Roine:
Du kan få låna mina Hoola-Bandoola.
Totte:
Jag tror knappast vi kommer i rätt stämning av att lyssna på
världens lidande på skånska i rock'n'rolltempo.
Jens:
Varför har vi honom här?
Totte:
Får jag påminna om att jag blev antagen till detta kollektiv som
försökskanin. Ni skulle försöka omvända mig.
Evy:
Jaa.
Totte:
Hur går det, tycker ni?
Evy:
Inget vidare.
Totte:
Det beror på att jag har rätt och ni har fel. Jag tycker att var
och en ska ta hand om sig själv. man ska inte behöva vara så
himla solidarisk och tänka på andra hela tiden. Jag tänker
alltid på mig själv i första hand. Förresten tror jag
inte folk vill ha hjälp. De vill klara sig själva. Det är otacksamt
att vara solidarisk. När det regnar deo är den fattige redan nymummad.
Evy:
Säga vad man vill om honom men han är i alla fall bra för vår
toleransträning.
Totte:
Det kommer att komma en tid när så'na som ni är en löjlig
historisk kuriositet som man hånskrattar åt, och så'na som
jag sitter i TV:s debattprogram. Tjena!
Roine:
Jag fick nå't i skägget. Ska vi lägga tillbaks flaggan?
Jens:
Ja. Men det var synd, jag har håll't mej se'n i måndags!
Agne:
Ja, det var en privat inblick i kollektivets vedermödor.
Evy:
Ja, vi har inte gjort det lätt för oss precis.
Agne:
Nej, det vill jag lova. Hur gör ni till exempel när ni firar
jul?
Evy:
Vi firar inte jul. Jag har aldrig förstått vad det är som
är så märkvärdigt med julen. Det händer ju varje
dag att det föds en man som tror att han är Gud.
Agne:
Men hur kan ni överleva, vad lever ni av? Var får ni pengarna
ifrån?
Evy:
Vi har ett badkar fullt med pengar, där den som vill hämtar så
mycket han behöver. Och en gång i veckan fyller vi på badkaret.
Agne:
Var kommer de pengarna ifrån?
Evy:
Från ett hemligt konto i Schweiz.
Agne:
Ja, det var ju praktiskt.
Evy:
Ja. Kom ska jag visa dig ditt rum. Tar du in maten, Frans-Oskar?
Frans-Oskar:
Vet du att pianostämmaren äntligen är klar med pianot, så
nu ska jag börja spela piano, Evy!
Evy:
Jaså?
Frans-Oskar:
Jag ska befria världen med musik! Det har varit min dröm i hela
livet!
Evy:
Du kanske ska försöka lära dig spela piano först, så
får vi se om du har några drömmar kvar se'n.
Frans-Oskar:
Varför är du alltid så krass? Är det för att du
äter krasse?
Evy:
Jag tror det. Kom Agne!
Agne:
Ja, här har man verkligen halkat in på ett bananskal.
Frans-Oskar:
Bry dig inte om det, du. Bara det var en biodynamiskt odlad banan.
[Fortsätter med 80-talet]