|
Från: Allt möjligt
Några välkomstord och förklaringar i all välmening inför vad som komma skall.
Claes:
Så här såg Clint Eastwood ut 1973 i Dirty Harry filmen
”Magnum Force”. Jag tyckte det var en lämplig klädsel att
ha när jag hälsade er välkomna till den här föreställningen.
Eftersom det e´ en så väldigt bra film. Den fick mig att förstå
någonting som jag under hela min skoltid aldrig hade förstått:
Att kavaj med armbågsskydd e´ fräckt! Där hade vi elaka
slynglar retat och mobbat lärare som hade såna kavajer och så
kom Clint Eastwood och förändrade hela vår världsbild.
Det var en mycket omtumlande upplevelse minns jag. Den fick en att fundera över
det här vad e` det som gör att vissa tider är en sak hundra procent
rätt och sen är det hundra procent fel plötsligt. Ta det här
med näsplåster till exempel. Jag vet inte om ni har funderat över
det men jag har faktiskt näsplåster på mig nu. Det syns kanske
inte så bra här men i TV ser man det bra. Och på fotbolls VM
1996 så hade alla fotbollsspelare näsplåster. Det höjer
syreupptagningsförmågan med 30 %... 1996! Nu var det ju fotbolls
VM i somras då var det ju ingen som hade det längre. Då var
det inte så längre. Men jag har det för det e´ en lång
föreställning så jag vet inte om jag orkar hela vägen.
Sen vet jag inte om ni kommer ihåg dom här. Som hängde bak under bilarna och släpade i asfalten. Mellan 1970 och 73. Ansågs avleda elektrisk statistik. Men bara då, varken förr eller senare var det så.
Så man kan fundera lite över vad det e´ vi gör nu men inte snart. Det vore ju bra och veta det nu så kan vi sluta nu istället för snart. Jag har inget bra svar men det ringer ju mycket i mobiltelefoner nu det kanske det inte gör snart. Kanske vi har ett chips i pannan så ringer det i huvvet istället. Jaja, det e´ mycket och fundera över.
När man kommer in så här i början på en föreställning så ska man ju helst säga nått väldigt trevligt och vänligt till publiken så här Åh vilken fin publik vi har idag. Men jag kan ju inte göra det riktigt uppriktigt för vi känner ju inte varandra alls. Vi har ju precis börjat så jag skulle be att få återkomma med ett omdöme till slutet av föreställningen. Om ni kan tåla er till dess. Däremot tänkte jag pröva ett skämt som vi strök. Ja om ni tycker om det kan vi ha med det imorron. Det e lite speciellt, det e´ så här:
Vad e´ för skillnad mellan Gud och Bill Gates? Jo Gud vet att han inte e´ Bill Gates.
[Publiken är tyst några sekunder innan de skrattar.]
Vi kanske ska vänta med det skämtet.
Ja det ska alltså bli revy här. ”Allt Möjligt heter den, den här gången. Det kanske man kan tycka är ett lite vitt och brett och allomfattat namn så det säger kanske inte så mycket men det är en fördel om vi skulle byta hela föreställningen så kan vi alltid ha kvar namnet och det e´ ju piggt. Och sen är det ju så att om man tar motsatsen till Allt möjligt så blir det ju ingenting omöjligt. Och det skulle den här föreställningen också kunna heta. För lika väl som den innehåller allt möjligt så innehåller den ingenting omöjligt. Och det e´ ju väldigt flexibelt av en föreställning att kunna heta motsatsen till vad den egentligen heter. Det e´ det inte alla föreställningar som kan. ”Cats” kan inte heta ”Dogs”, nä. Och ”Glada Änkan” kan inte heta ”Sura sambon”. ”Fantomen på Operan”, ”Tarzan på Folkan”. Det finns ett ännu bättre exempel, ”Figaros bröllop”, ”Läkerols skilsmässa”. Det går ju inte. Så ur den synvinkeln är det ett ganska bra namn faktiskt.
Och med dessa små visdomsord så tänker jag lämna er i föreställningens våld. Ja, det blir inte så mycket våld men lite våld har vi tatt med för att pigga upp, det ska man ju ha nu för tiden. ”Allt Möjligt” alltså, en ren revy där allt e´ möjligt.
Varsågoda!