|
Från: En himla många program.
Rånare: Knut Agnred
Spanar’n: Anders Eriksson
Polisen: Per Fritzell
Cyklist: Peter Rangmar
[En rånare sågar ett hål i golvet, kommer upp och knixar upp ett kassaskåp. Där börjar han nöjt ta ut pengar och lägga i väskan men när han hör larmet skyndar han sig att ta resten av pengarna för att sedan hoppa ner i hålet i golvet. Nästa scen är utomhus, det är natt och rånaren håller på att ta sig upp genom en brunn, spanar´n kommer gående, ätandes på en korv, och går fram till honom.]
Spanar´n:
Hej.
Rånaren:
Hej.
Spanar´n:
Hur går det?
Rånaren:
Va?
Spanar´n:
Har det spruckit?
Rånaren:
Vadå?
Spanar´n:
Rörerna.
Rånaren:
… Nej.
Spanar´n:
Är det packningarna?
Rånaren:
Nej.
Spanar´n:
Är det ventilerna?
Rånaren:
Nej.
Spanar´n:
Det kanske är en sprinkler som har satt sig.
Rånaren:
Näj!
Spanar´n:
Du är rörmokare va?
Rånaren:
Nej.
Spanar´n:
Vad är du då?
Rånaren:
Målare.
Spanar´n:
Är du målare?
Rånaren:
Ja, jag målar… avloppet.
Spanar´n:
Min pappa var målare.
Rånaren:
Jaså.
Spanar´n:
Du kanske har hört talas om honom.
Rånaren:
Det vet jag inte, vad hette han?
Spanar´n:
Carl Larsson.
Rånaren:
Ja, honom har jag hört talas om.
Spanar´n:
Han hade en färgaffär borta på Storgatan.
Rånaren:
Jaså.
Spanar´n:
”Tapet-Larsson”, du får jag fråga dig en fråga?
Rånaren:
Vadå?!
Spanar´n:
Är du gift?
Rånaren:
Nej.
Spanar´n:
Nej inte jag heller, det har aldrig blivit av. Jag tycker det går bra
ändå. Jag tycker det går rätt bra ändå! Faktiskt.
Rånaren:
Du jag har faktiskt inte tid att stå och, jag har…
Spanar´n:
Du en gång var det nära. Det var på en firmafest på mitt
förre jobb. Då kom det fram en, hon skötte bokföringen,
Lillian Lagergren. Hon kom fram och viskade alldeles i örat på mig:
”Du Albert, jag vill ha dig.” Nu heter ju inte jag Albert utan det
var Albert Hansson hon mena, chaufför´n. Han satt bredvid mig. Men
så nära har jag aldrig vart.
[En polis dyker upp i brunnen bakom rånaren.]
Polisen:
Ser man på. Bar gärning, inte illa. [Tar med sig rånaren
ner i brunnen och lägger för brunnslocket. En vit bil kommer upp precis
bakom spanar´n och tutar, han rycker till och tar väskan och springer
till trottoaren. En cyklist i vit cykelhjälm kommer förbi.]
Cyklisten:
Hallå spanar´n, hur är läget?
Spanar´n:
Hyggligt. [Går med väskan.]