|
En sketch från Skruven är lös.
Sökaren: Kerstin Granlund
Förmedlaren: Claes Eriksson
Sökaren:
Hej!
Förmedlaren:
Goddag!
Sökaren:
Goddag! Ja, jag skulle vilja ha jobb.
Förmedlaren:
Det heter inte jobb längre. Det heter sysselsättning. Det här
är en sysselsättningsförmedling, nämligen. Det står
på skylten där ute. Kan ni inte läsa?
Sökaren:
Ja, då vill jag väl ha sysselsättning, då.
Förmedlaren:
Sysselsättning?
Sökaren:
Ja.
Förmedlaren:
Vet ni inte att det är sysselsättningsbrist?
Sökaren:
Jo, det är därför jag är här.
Förmedlaren:
Jaha. Vad vill ni ha för sysselsättning, då?
Sökaren:
Får man välja själv?
Förmedlaren:
Ja, säg nå't, får vi se vad vi kan göra!
Sökaren:
Jaa, jag vill ju ha nå'n meningsfull sysselsättning.
Förmedlaren:
Meningsfull?
Sökaren:
Ja.
Förmedlaren:
Jag ska titta i pärmen här. Var så god och sitt! Meningsfull...
Meningsfull... Menings... Jag kan inte hitta det. Sa ni meningsfull?
Sökaren:
Mm.
Förmedlaren:
Jag kan inte hitta det. Me...Mekaniker... Medlare... Mejeriföreståndare...
Mesostystare... Me... Ja, det finns ingen så'n sysselsättning.
Sökaren:
Har ni inte nå'n meningsfull sysselsättning?
Förmedlaren:
Det är aldrig nå'n som har frågat efter det förrut.
Ni ska inte komma hit och försöka göra er märkvärdig?
Ni får väl ta vad ni får?
Sökaren:
Ja, men vad får jag då?
Förmedlaren:
Vi ska titta i pärmen här.
Sökaren:
Det fanns ju ingenting i den där pärmen.
Förmedlaren:
Vad ni låter upprörd. Är ni socialt störd?
Sökaren:
Det är väl inte så konstigt om jag är upprörd?
[Telefonen ringer inte.]
Förmedlaren:
Och nu ringer det också.
Sökaren:
Ringer det?
Förmedlaren [svarar i telefonen]:
Ja, hallå!
Sökaren:
Det ringde väl inte?
Förmedlaren:
Ja, de la på innan jag hann svara.
Sökaren:
Hur blir det? Kan ni ordna fram nå'n sysselsättning till mig eller?
Förmedlaren:
Kan ni svara i telefon nästa gång det ringer, då?
Sökaren:
Ja, men det var ju ingen som ringde.
Förmedlaren:
Nästa gång det ringer, sa jag.
[Förmedlaren börjar prata med någaon som inte syns]
Oh, välkommen! Välkommen! Var så god och stig in! Ja, kom fram här! Ni kan ställa väskan här, ja. Åh, tack så hjärtligt! Tack så hemskt mycket!
Sökaren:
Ja, men vad är det med er nu, då? Vem pratar ni med, egentligen?
Förmedlaren:
Nu ska vi se väskan här...
Sökaren:
Väskan? Jag ser ingen väska.
Förmedlaren:
Landshövding i Halland, passar det?
Sökaren:
Va?
Förmedlaren:
Bra lön, lediga lördagar, inget ansvar.
Sökaren:
Men vad pratar ni om, egentligen?
Förmedlaren:
Sysselsättning. Ni ville ju ha sysselsättning.
Sökaren:
Jo jo, men landshövding i Halland...
Förmedlaren:
Generalkonsul i Texas?
Sökaren:
Va?
Förmedlaren:
Huvudrollen i "Dallas"? Kulturminister?
Sökaren:
Näe. Ni är inte riktigt klok. Nu går jag. Adjö!
Förmedlaren:
Nä nä, ni får inte gå.
Sökaren:
Det får jag väl?
Förmedlaren:
Nä då har ju inte jag nå'nting att göra.
Sökaren:
Vad menar ni?
Förmedlaren:
Alltså, min sysselsättning är ju att ordna sysselsättning
åt er och om ni går, blir jag ju sysslolös.
Sökaren:
Menar ni att ni är sysselsatt tack vare att jag står här och
är sysslolös?
Förmedlaren:
Ja, för om ni vore sysselsatt, då skulle ju inte ni behöva
komma hit och då skulle ju jag bli sysslolös.
[Telefonen ringer fortfarande inte.]
Förmedlaren:
Och nu ringer det igen.
Sökaren:
Ja, men det ringer väl inte?
Förmedlaren:
Jo, det gör det visst.
Sökaren:
Ja, men ni hör väl att det inte ringer?
Förmedlaren:
Det hörs väl inte, när det inte ringer?
Sökaren:
Näe. Ni är inte klok. Inte klok. Nu går jag. Adjö!
Förmedlaren:
Ni ska ju svara i telefon nästa gång det ringde!
Sökaren:
Alltså, jag kom hit för att få sysselsättning, va. Inte
för att svara i er telefon när den inte ringer.
Förmedlaren:
Nä, den ringer inte längre nu.
Sökaren:
Jag går i alla fall. Adjö!
Förmedlaren:
Nä nä, vänta! Ni får inte gå! Ni får inte
gå! Det är inte så lätt för mig heller, det här.
Jag går här dag ut och dag in och ska förmedla sysselsättning,
som inte finns. Det är ju sysselsättningsbrist. Vet ni vad jag gör?
Vet ni vad jag gör? Jag låtsas att telefonen ringer och jag svarar
och jag låtsas att det är nå'n som säger: "Vi har 500000
ton sysselsättning, som ni får förmedla. Vill ni ha det?"
"Jaa," säger jag, för det vill jag, ju, men det blir ju aldrig så.
Det är ju aldrig nå'n som ringer. Det har inte ringt nå'n
på tre år och då var det inte till mig! Jag orkar inte mer.
Jag vill inte vara sysselsättningsförmedlare längre. Vi byter...
Sökaren:
Va?
Förmedlaren:
Vi byter! Ni får min syssla. Ni får bordet, pärmen, telefonen,
stolen, skjortan, kavajen. Alltihop! Och så går jag ut i väntrummet
och kommer in igen och frågar om ni har nå'n ny syssla till mig.
Sökaren:
Men, ska jag ta över er syssla?
Förmedlaren:
Ja, jag har ju ingen annan och förmedla. Var så god och sitt! Så
går jag och sjukskriver mig i stället för jag, jag är
egentligen väldigt, väldigt sjuk.
Sökaren:
Jaså?
Förmedlaren:
Ja, jag lider av en allvarlig bristsjukdom.
Sökaren:
Vadå? Blodbrist eller?
Förmedlaren:
Sysselsättningsbrist.
Sökaren [svarar i telefonen när den inte ringer]:
Hallå, ja! Det är sysselsättningsförmedlingen.
Konstigt. Jag tyckte precis att det ringde.